検索キーワード： 著者 "Allt om Historia" すべてのカテゴリー

När axelmakterna kapitulerar 1945 är sex års fasor äntligen över. Freden är dock inte gammal när hotet om krig åter tornar upp sig. Sovjetunionen och USA ställer sig i spetsen för var sitt block av allierade länder i det kalla krigets konflikt mellan kapitalism och kommunism - en konflikt som lätt kan blossa upp till en världsbrand om supermakterna väljer att avfyra sina nyutvecklade atombomber. Under ett uppror 1956 försöker Ungerns befolkning förgäves slita upp ett hål i den "järnridå" som håller invånarna inspärrade i ett Östeuropa dominerat av Sovjet.

I maj 1942 cirklar amerikanska och japanska piloter över Korallhavet öster om Australien. Båda sidor försöker desperat lokalisera fiendens hangarfartyg. Till en början har amerikanerna turen på sin sida, men senare slår japanerna tillbaka. Det är första gången i historien som ett sjöslag utkämpas utan att de inblandade fartygen har kontakt med varandra. Trots att drabbningen i Korallhavet slutar nästan oavgjord blir uppgörelsen ändå en strategisk seger för de allierade. Japans expansion hejdas. Kejsardömet pressas tillbaka mot hemlandet men lämnar död och lidande efter sig.

I augusti 1940 utsätts Berlin för ett bombanfall. Adolf Hitler blir rasande och beordrar omedelbart att en rad gigantiska luftvärnstorn ska byggas - vart och ett dyrare än stadens olympiska anläggningar. Tornen visar sig dock vara ineffektiva och är ett slöseri med resurser. Hitler slarvar även bort ett bra tillfälle att driva ut britterna ur Nordafrika och lägga beslag på Mellanösterns ovärderliga oljekällor, och till synes utan anledning drar han in stormakten USA i kriget i Europa.

Sommaren 1944 angriper Röda armén plötsligt Finland på Karelska näset. Efter tre händelselösa år sätter Stalin in en offensiv som ska återta tidigare förlorade landområden. Sovjetunionen har haft framgångar på andra delar av östfronten efter flera års bitter kamp mot nazisterna och vill nu även se framgångar i norr.

Nordöstra Grönland är en fridfull isvärld, befolkad endast av inuiter och danska pälsjägare. Men sommaren 1942 glider den tyska trålaren Sachsen obemärkt in mot kusten för att i hemlighet upprätta en väderstation. Året efter upptäcks stationen av en dansk patrull. I all hast stöps patrullverksamheten om till en grönländsk försvarsorganisation, vars medlemmar tar sig fram med hundslädar mellan snötäckta fjäll och isfyllda fjordar. Utanför Grönland är det inte många som tar notis om den dramatiska kraftmätningen.

När Europa krossas under Hitlers skoningslösa krigsmakt är Churchill den ende ledaren som vågar sätta sig upp mot Führern. Den brittiske premiärministerns järnvilja gör honom till en förebild i Storbritannien och över hela kontinenten. I Tyskland blir Albert Speer i februari 1942 rustningsminister och han börjar genast förse vapenindustrin med en strid ström av krigsfångar - som SS då slipper besväret med att ta livet av. Churchill var en tvättäkta hjälte, och Speer en usel skurk - eller var de?

I början av kriget rullar tyska stridsvagnar fram över land efter land, medan människor apatiskt ser på. Efter hand som tyskarnas ockupation blir alltmer brutal växer emellertid motståndsviljan. Fridfulla protester som allsångsträffar i Danmark utvecklas till sabotage och väpnad kamp. I Storbritannien är Winston Churchill snabb att snappa upp signalerna, och redan under sommaren 1940 upprättar han SOE, en hemlig spion- och sabotageorganisation. Churchills första order till SOE är tydlig: "Sätt Europa i brand".

Efter Japans angrepp på Pearl Harbor i december 1941 sätts 120.000 amerikanska medborgare med japanska rötter bakom taggtråd. Officiellt beror interneringen på att japanerna tros kunna spionera för Japan inför en kommande invasion av USA, men i själva verket bottnar beslutet i rasism. Fördomsfulla rasteorier ligger även bakom andra brott, då krigets makthavare begår övergrepp mot grupper som uppfattas som undermänniskor.

Slaget är vunnet, fienden har drivits på flykt, och allt är åter lugnt. Så tänker många generaler - men ofta har de fel. Förband av specialutbildade soldater ser under hela kriget till att fienden aldrig kan koppla av. Kommandoenheterna slår till var som helst: En tysk general kidnappas mitt på Kreta, fallskärmsstyrkor befriar Benito Mussolini ur hans fängelse på en bergsrygg och brittiska förband spränger fabrikerna i en liten norsk ort i luften för att beröva Tyskland råvaror till industrin.

När Hitler 1939 sätter Europa i brand, hoppas alla de nordiska länderna kunna hålla sig utanför konflikten. Redan tre månader senare angriper Röda armén dock Finland och tvingar landet att slåss för sin överlevnad. Våren 1940 rullar tunga tyska divisioner upp genom Danmark och Norge, och inte heller Sverige går fritt. Hitlers krav på fri passage för tyska styrkor genom landet sätter den svenska diplomatin på prov. Motståndet växer dock överallt.

Hitler förfogar vid krigets utbrott över världens starkaste flygvapen. Sommaren 1940 ska Luftwaffes bombplan knäcka Storbritannien, så att landet tvingas sluta fred med Hitler eller blir så försvagat att vägen är banad för en tysk invasion.

Efter sex års fasor är kriget äntligen slut, men över hela Europa har städer lagts i ruiner, fabriker och vägar har förstörts, och allt är till salu för ett par potatisar eller en cigarett. Miljoner flyktingar flackar runt, medan nya regeringar med hjälp av USA försöker få ordning i kaoset. Hitlers hantlangare är fängslade, och redan i november 1945 ställs de första inför rätta i Nürnberg. I Japan tar amerikanerna makten, och för befolkningen är ockupationen en välsignelse.

Morgonen den 6 augusti 1945 fäller besättningen på planet Enola Gay en atombomb över Hiroshima. Några minuter senare har den japanska staden förvandlats till ett brinnande helvete. Tre dagar senare drabbas Nagasaki av samma öde. Till och med de förhärdade japanska generalerna, som varit fast beslutna att fortsätta strida, är skakade av den ofattbara förödelsen. När även kejsaren förespråkar en kapitulation, väljer Japan till slut att acceptera en villkorslös sådan. I allra sista ögonblicket är det nära att planerna kullkastas av en grupp officerare.

Den 25 augusti 1944 intar franska och amerikanska divisioner Paris. De svettiga och uttröttade soldaterna möts av kyssar, blommor, vin och framsträckta spädbarn. Hitlers kommendör har kapitulerat, och den svartröda hakkorsflaggan byts ut mot trikoloren på alla officiella byggnader, efter hand som befriarna rensar ut de tyska soldater som förskansat sig runt om i staden. Resten av landet är dock långtifrån befriat, och i det övriga Europa rasar kriget på. Tidigt på morgonen den 16 december bryter helvetet lös i Ardennerna i Belgien.

Den 27 januari 1944 förklarar Stalin Leningrad befriat. Efter två och ett halvt års belägring drar Wehrmacht sig tillbaka. Röda armén förföljer de uppgivna tyska soldaterna, som på bara tre dagar drivs 100 kilometer västerut. Uppmuntrad av segern beslutar den ryske generalen Govorov sig för att befria Estland. I slaget om floden Narva sätter tyskarna dock stopp för hans planer, och fronten går tillfälligt i stå. Trots det är tyskarna fortfarande trängda från alla sidor.

År 1943 har läget på östfronten vänt. I början av fälttåget krossade tyska stridsvagnar allt motstånd på sin väg över de ryska stäpperna. Nu har de slaviska "undermänniskorna" dock fått övertaget och gjort det vidsträckta landet till ett helvete för Hitlers invasionsstyrka. Nästan 100.000 soldater blir krigsfångar efter slaget vid Stalingrad i början av året. I mitten av juli tillfogar sedan Röda armén den tyska krigsmakten ett avgörande nederlag efter ett taktiskt genidrag i historiens största pansarslag.